Anna Serner: ”Jämför man med näringslivet är kulturchefernas löner för låga”

16 juli 2019

DN har kartlagt lönerna för de högsta cheferna på tjugo av landets största, offentligt finansierade kulturinstitutioner. Med en månadslön på nära 142.000 kronor är Birgitta Svendén den chef som får störst ersättning.

Birgitta Svendén betonar i mejlsvar till DN att hon först, 2009, anställdes enbart som operachef, men året därpå fick hon även rollen som vd. Det innebar ett tillägg till grundlönen.  

– Min lön sätts sedan dess av styrelsen och man jämförde den dubbla tjänsten med samma tjänst hos Stadsteatern och Dramaten som har haft samma upplägg som Operan med en person på två hundraprocentiga tjänster, skriver Birgitta Svendén, och fortsätter: 

– Min lön har sedan 2010 följt det kollektiva avtalet under dessa år men omförhandlades inför min tredje period som sträcker sig till 2022. Att ha en person på två tjänster har gett Operan stora besparingar över tid, men tjänsten kommer framöver att delas upp.

Birgitta Svendén Foto: Fredrik Funck

Frågan om storleken på chefslönerna aktualiserades tidigare under året. Detta efter beskedet att Svenska Filminstitutets styrelse beslutat att höja vd Anna Serners lön till 130.305 kronor i månaden, en ökning med nära 5.000 kronor. Höjningen gällde dessutom retroaktivt, från oktober 2017.

De lokala fackklubbarna på SFI kritiserade styrelsens beslut att höja lönen, något som SVT Kulturnyheterna tidigare har rapporterat om. I första hand reagerade facken på hur stor löneklyftan är mellan vd och andra medarbetare på SFI, berättar Torkel Stål, lokalordförande för fackförbundet Saco, för DN.

Läs mer: Så mycket tjänar landets kulturchefer 

Fackklubbarna författade ett brev till styrelsen och presenterade där jämförelser man gjort med andra institutioner. Dels jämfördes Anna Serners lön med ersättningen till de högsta cheferna vid Statens Kulturråd, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet. Dels jämfördes lönerna för SFI:s övriga anställda med hur mycket anställda på de tre myndigheterna tjänar.

– Styrelsen fattade beslutet trots att vd:s lön redan innan höjningen låg betydligt högre än andra jämförbara organisationers vd:ar. Det stora problemet är att andra i personalen ligger betydligt lägre än andra jämföra organisationer. Vi reagerade på den skillnaden, och att styrelsens valde att prioritera vd:s lön, mot bakgrund av det stora glappet, säger Torkel Stål.

SFI:s styrelseordförande Claes Ånstrand försvarade beslutet med att Anna Serner inte fått någon lönejustering sedan 2011. Han sade samtidigt till SVT Kulturnyheterna (samt även på senare styrelsemöten, uppger Torkel Stål) att styrelsen har en vilja att arbeta för att också höja lönerna för övriga medarbetare på SFI.

Anna Serner berättar i mejlsvar till DN att hon tidigare har avstått från att få sin lön justerad. Anledningen var, enligt Anna Serner, att hon ”gav ett löfte” till fackklubbarna. Löftet gick ut på att hon skulle avstå lönejustering till dess att SFI fått höjda anslag.

– När våra anslag höjdes 2018 så var den utfästelsen fullgjord, säger Anna Serner.

Hur såg du själv på att din lön höjdes?

– Att få en justering för inflation på samma nivå som övrig personal tycker jag är naturligt, säger Anna Serner.

I din anställning ingår bland annat ersättning för bredband och strömningstjänster som visar film och tv. Hur viktigt är det med den typen av förmåner? 

– Jag behöver ha en förståelse för hur berättande utvecklar sig på alla plattformar. Jag får även gå på bio för att hålla mig uppdaterad. 

Anna Serner har tidigare arbetat i flera andra branscher och sänkte sin lön när hon gick från vd-jobbet på Reklamförbundet till SFI. Hon menar att lönenivåerna för chefer inom kultursektorn jämfört med andra sektorer inte är att betrakta som höga. 

– Jämför man med löner inom näringslivet är de för låga. Sedan kan man ifrågasätta om näringslivschefer har för höga löner, men i grunden tycker jag att ledarskap ska värderas lika, säger Anna Serner.

Vad borde göras för att stärka dem?

– Kulturinstitutionerna lever i hög grad på anslag från offentlig finansiering. Så det är en medvetenhet från det offentliga om att även kultur är värt pengar.

Birgitta Svendén menar att anslaget inom kultursektorn inte följer den generella pris- och löneuppräkningen. Hon påpekar också att lönerna för chefer inom kultursektorn generellt sett inte ligger i paritet med chefer i andra branscher inom näringslivet.

– Detta har blivit tydligare de senaste åren då vi allt oftare rekryterar utanför vår egen bransch, skriver Birgitta Svendén.

Hon menar också att arbetet som ytterst ansvarig har förändrats radikalt över åren; att uppdraget från ägarna är mer omfattande och att den administrativa bördan är större.

– De flesta kulturinstitutioner drivs i dag som företag och därmed ställs andra krav på hur man leder en organisation som är i ständig förändring och utveckling, samtidigt som den har sin tradition och historik sedan århundraden tillbaka att tillvarata, skriver Birgitta Svendén.

Peder Bertilsson är lönestrateg på fackförbundet Ledarna. Han berättar att det är svårt utifrån förbundets egen statistik att dra slutsatser kring nivån på kulturchefers löner kontra andra sektorer. Men han menar att statistik från andra håll, exempelvis från Svenskt näringsliv, tyder på att chefslönerna ligger relativt lågt.

– Vår erfarenhet, och det vi ser och hör i branschen, tyder på att det är en lägre nivå på lönerna kopplat till de höga chefspositionerna, säger Peder Bertilsson.

Nivån på chefernas löner avgörs, enligt Bertilsson, av ett samspel mellan flera faktorer. Däribland marknadskrafter och kraven från de personer som är villiga att åta sig uppdrag. Och under våren då flera av landets största kulturinstitutioner varit på jakt efter nya chefer kan lönen bli en betydelsefull faktor, menar Peder Bertilsson.

– Om man söker spetsegenskaper och särskilda kompetenser är det generellt rent krasst så att det finns färre personer i urvalet. Det är incitament för att kunna hamna på höga lönenivåer. Viktiga faktorer är också, oavsett om man arbetar i det privata eller offentliga, komplexiteten och den höga ansvarsgraden i arbetet som hög chef, säger Peder Bertilsson.

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: