Efterlängtat urfolksresidens på Granö

12 juni 2019

– Detta är ett livsviktigt initiativ för urfolk. Statsmakternas maktutövning sätter sina spår. Därför vill vi lyfta frågor kring förlusten av rättigheter, språk, mark, vatten och religion. I residenset får vi chans att inspireras och utmanas av varandra, väcka diskussion och förmedla visioner via konsten till oss alla, säger konstnären Tomas Colbengtson, idégivare och konstnärlig ledare.

Att residenset hamnade i Granö, 7 mil nordväst om Umeå, beror på att samisk kultur har en lång historia i denna tätort. På 1400-1500-talet var Granö porten till Lappmarken och här har det funnits tings- och handelsplatser där samer, bönder, borgare och myndigheter möttes.

– Vi vill stärka det samiska kulturlivet i Granö, Västerbotten och hela Sápmi, säger Catharina Wejdmark ordförande i Sjungaregården, kultur och teaterförening i Granö, värd för residenset. Med bidrag från Kulturrådet och Region Västerbotten fortsätter arbetet med urfolksresidenset i minst tre år till och ska spridas till fler platser i Västerbotten.

Konceptet för ”Urfolksspår” har utvecklats av Tomas Colbengtson, uppvuxen i Tärnaby, i samarbete sex andra inbjudna konstnärer från Sápmi, Grönland och Japan. Recidensprogrammet har också resulterat i en utställning (t o m 11/8). Verken i form av skulptur, installation och performance visas både i Sjungaregården, en västerbottensgård från 1700-talet, och ute i den omkringliggande naturen.

”Urmoder”, skulptur av Britta Marakatt-Labba Foto: Yvonne Rittvall

Textilkonstnären Britta-Marakatt Labba från Övre Soppero, uppmärksammad för sina politiska och mytologiska bildbroderier, breddar sitt uttryck i urfolksresidenset. Här visar hon för första gången en skulpturgrupp, ”Urmodern”, i sten och trä. 

Koji Yuki från den japanska ön Hokkaido arbetar med att återuppväcka ursprungsbefolkningen Ainus kultur i sin konst, men med ett nutida uttryck. Hans skulpturala träfigurer i ”Trädet och sjön” betonar vikten av att människan verkar i samklang med naturen.

Tomas Colbengtsons glasskulptur ”De som kom De som tog emot”. Foto: Yvonne Rittvall

Tomas Colbengtsons verk ”De som kom De som tog emot” uppmärksammar att det är hundra år sedan tvångsförflyttningarna av samer startades i Sverige – och att såren från dessa fortfarande är öppna.

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: