I Paris har man beslutat att släcka ner Eiffeltornet tidigare om kvällen för att spara el. Och i Stockholm kommer arenor som Friends, Tele2 och Avicii arena (tidigare Globen) att stå mörka nattetid, berättar Andreas Sand, vd på Stockholm Live. Åtgärden är en av många som arenabolaget nu vidtar för att ställa om verksamheten.
– Vi är absolut oroliga. Energikostnaderna är vår enskilt största kostnadspost, säger Sand:
– Elpriserna gick upp med tio procent här i september och det innebär kostnadsökningar på flera miljoner kronor för oss. Det är betydande siffror, det är en hård smäll.
Vem tar notan för de här miljonerna?
– Det gör vi. Vi gör allt vad vi kan för att det här inte ska drabba konsumenterna i form av högre biljettpriser. Det är alla överens om i branschen.
Arenabolaget är inte de enda som har drabbats hårt av de höga elpriserna. Glasbruket i Målerås fick en elräkning på 500 000 kronor, en tredubbling av föregående månad, och pappersbruket i Lessebo har tvingats stoppa sin produktion dagar då elpriset varit för högt, rapporterar SVT.
På Stockholm Live har man, förutom att släcka ner arenorna nattetid, bland annat tittat på investeringar i form av smartare fastighetssystem där man kan dra ner temperaturen i de delar av arenan som inte används. Något som besökaren inte kommer att märka, lovar han.
– Det här handlar inte om att klara sig en vinter eller två, vi måste förbereda oss på att det här är den nya verkligheten. Det behövs ett ordentligt nytänk. Men det är ett beskt piller att behöva ta såhär kort tid inpå pandemikrisen, vi hade behövt lite längre återhämtning, säger Sand.
I likhet med livebranschen drabbades biografbranschen hårt under pandemin och står inför samma stora utmaningar när elpriserna nu sticker i väg.
– Vi kan ju inte börja köra bio på natten bara för att priserna är lägre då. Nittio procent av vår verksamhet är dessutom förlagd i södra Sverige, i elområde 3 och 4 där priserna är som högst. Inte heller det kan vi påverka, säger Peter Fornstam, vd för Svenska Bio, som just nu ser över de områden man kan påverka.
Vad handlar det om för kostnadsökningar för er del?
– Vår prognos är att våra kostnader på årsbasis kan stiga från 3 miljoner till 18 miljoner inom ett år, förutsatt att det blir så som det varnas för. Det är väldigt mycket pengar för oss.
Konsekvenserna, menar han, kan leda till att man tvingas dra ner på antalet föreställningar.
– Det slår förstås mot de smala filmerna som har lägst publik, och i förlängningen ett mer begränsat kulturutbud.
Peter Fornstam betonar vikten av hjälp från statligt håll. I nuläget finns inga offentliga stöd till företag som kompensation för de höga elkostnaderna.
– Under valrörelsen lovade båda sidor olika lösningar på det här, och vi förväntar oss och räknar givetvis med att den kommande regeringen infriar dessa löften.
Många offentliga kulturbyggnader, som museer och teatrar, drabbas inte direkt då elkostnader ingår i den fasta hyran. Så är det till exempel för Malmö opera, som hyr av Malmö stad.
– Men ser vi stora hyreshöjningar så är det klart att det blir bekymmersamt, säger Torgny Nilsson, pressansvarig på Malmö opera.
Redan nu har man, som många andra verksamheter, påbörjat ett arbete med att se över energiförbrukningen.
– Man måste dock väga saker mot varandra. Drar vi ner på belysningen i foajén, ja, då ökar risken för fallolyckor. Dämpar man fasadbelysningen kan risken för inbrott öka, säger Nilsson.
En aktör som bekymrar sig mindre just nu är Liseberg i Göteborg. Redan 2015 satte man ett långsiktigt mål att sänka totala energiförbrukningen på nöjesparken till 2025 och man har redan kommit en bra bit på vägen. Förra året band man också sina elpriser.
– Prisfrågan är inte vårt huvudbry, den delen har vi löst. För oss handlar det mer om att ta vårt samhällsansvar och vara en förebild för andra nöjesparker i Europa som inte har kommit lika långt, säger Mårten Westlund, tillförordnad marknadschef på Liseberg.
Åkattraktioner brukar i regel stå för den största energiförbrukningen på en nöjespark. Men på senare år har det kommit fler och fler energimässigt hållbara alternativ, berättar Westlund.
– Nya åkattraktioner har börjat bli bättre på att återvinna rörelseenergi, som vår attraktion Loke. Det har inte funnits på kartan innan, men nu börjar det bli en parameter som leverantörerna jobbar med.
Belysningen är en annan potentiell energitjuv i en nöjespark. På Liseberg är den sedan länge utbytt till mer hållbara alternativ.
– På halloween och jul har vi mycket lampor i parken, vilket vi får många frågor om. Men allt är led-lampor och drar väldigt lite. Vår stora julgran drar till exempel bara 11 kilowatt i timmen, vilket motsvarar ungefär två duschar, säger Westlund.
Trots det har man pågående diskussioner om hur man kan minska energiförbrukningen ytterligare.
– Det viktigaste är att vi gör insatser där det verkligen gör skillnad tror jag, så att det inte bara blir symbolhandlingar.
Läs mer:
