Grants själfulla röst blomstrar i 80-talsromantik

27 maj 2022

Med sin själfulla röst har Caroline Cederlöf, eller Grant, kommit att bli ett av svensk popmusiks mest intressanta stjärnskott. Visserligen har det gått fyra år sedan skivdebuten ”In bloom” och otroliga ”Waterline” men 27-åringen har fortfarande det stora genombrottet framför sig. Här ruvar en enorm potential, men hittills har Grants storslagna klang inte helt förvaltats med rättvisa.

På nya ”Truth and concequenses” ligger nyligen Grammisprisade producenten Elvira Anderfjärd bakom två av skivans tio spår. ”I can't help but being jealous looking at the sky” är ena, men tyvärr uppstår en dissonans mellan Anderfjärds metallsmakande pop och Grants organiska röst. Det är i stället i den nyfikna 80-talsromantiken, komponerad av Peter Kvint, som artistens röst fullkomligt blomstrar.

Låttexterna om botten- och villkorslös kärlek är vackra men mindre spännande än ambitionen. Rösten av en gammal själ förtjänar mer motstånd och närvaro.

Med det sagt visar Grant mer glöd och självsäkerhet än tidigare. Det är pampigt och filmiskt – som skräddarsytt för den sötsyrliga kompott av Florence Welch och Lana del Rey som Grant i mångt och mycket är. Helheten är visserligen aningen ojämn, Grant verkar snarare leta efter än utforska sitt id. Men i röran gömmer sig mer guld än sand.

Bästa spår:Tilt

Läs mer om musik och fler av veckans skivrecensioner

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: