Hälsingelåtar med smått fantastiska arrangemang

29 november 2020

I Svenska Turistföreningens årsbok från 2009 ställs frågan om vad som är ”äkta svenskt”. Där samtalar Jonas Bergroth med folkmusikforskaren Jan Ling som menar att det är omöjligt att tala om en rent svensk folkmusik. Dess rötter finner man ”ohjälpligt utanför landets gränser”. Bland annat i den sena barockstilen efter J. S. Bach - ofta kallad ”galant stil” och förknippad med bland andra Georg Philipp Telemann. Och det är denna länk som Lynx Ensemble aktiverat genom att arrangera hälsingelåtar (framför allt polskor nedtecknade på 1800-talet) för fiol, nyckelharpa, blockflöjt, cello och cembalo. Och det är en smått fantastisk legering de har åstadkommit som dessutom låter helt organisk. Här hörs prov på expressiv kromatik, imitationer, kanons och polyfona fantasier i ett utförande som hela tiden är föredömligt luftigt och vigt - i enstämmiga låtar av legendariska Hälsingespelmän som Jon-Erik Hall, Snickar-Erik och Jönsagubben. För spelmännen blev ”den enskilda tonen viktigare än harmoniken”, säger Jan Ling i intervjun. Men med detta album har Lynx Ensemble åter klätt den tonen i guldtråd. Och därmed slutit cirkeln.

Bästa spår: ”Snickar Erik”

Läs mer om musik och fler texter av Martin Nyström

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: