Katrine Marçal: Därför ligger Taylor Swift i krig med riskkapitalisterna

22 november 2020

I veckan stod det klart att rättigheterna till Taylor Swifts första sex album hade sålts till riskkapitalbolaget Shamrock Capital. Prislappen låg på mer än 300 miljoner dollar. Men dessa hamnar inte i Taylor Swifts ficka och stjärnan var inte glad.

Inte heller hennes hundratals miljoner fans.

Taylor Swift har det senaste året fört något av korståg mot private equity. Förra året gick hon så långt som att attackera industrin i ett tal när hon blev utnämnd till ”decenniets kvinna”. Swift kritiserade från scen ”den oreglerade riskkapitalvärlden.... Som köper upp vår musik som om det vore fastigheter, mobiltelefonappar eller skomärken”.

I veckan lät hon något mildare. Hon beklagade att det inte hade varit möjligt för henne att tacka ja till ett samarbete med Shamrock Capital men konstaterade att detta var andra gången hennes musik såldes utan hennes vetskap.

Taylor Swift har varit involverad i offentliga fejder förr. Då har hon nästan alltid tagit till sitt främsta vapen: musiken. Hennes konflikt med Katy Perry ledde till låten ”Bad Blood” och hennes utdragna gräl med Kanye West bland annat till ”Look what you made me do”.

Nu hotar Taylor Swift Shamrock Capital med samma mynt: hon tänker bege sig in i studion. Inte för att skriva en arg låt om riskkapital-industrins avgiftsstrukturer. Nej, Taylor Swift tänker spela in sina sex första album på nytt. Varför? För att detta kommer att sänka värdet på Shamrock Capitals investering.

Det var riskkapitalbranschen som kom ut som vinnare efter den stora finanskrisen 2008. Bankerna tyglades politiskt och hedgefonderna blev mindre dominerande. Den nya miljön med låga räntor gynnade private equity. Men de senaste åren har kritiken mot branschen blivit allt högre.

Men låt oss ta det hela från början: När Taylor Swift var 14 år gammal fick hon sitt första skivkontrakt. Det var med bolaget Big Machine Records. 2018 lämnade hon Big Machine Records efter konflikter. Men rättigheterna till hennes sex första album fick hon inte med sig. Så brukar det fungera i musikbranschen. Skivbolagen behåller rättigheterna som kompensation för risken de tar när de ger ut en artist. Idag är det bara ett fåtal artister som äger sin egen musik på det sätt som Taylor Swift vill.

David Bowie.
David Bowie. Foto: WENN.com

När David Bowie en gång i tiden insåg att han själv inte hade full kontroll över den musik som han hade ”lidit så mycket för” blev han deprimerad. Hans forne manager Tony DeFries hade visserligen sett till att han fått tillbaka rättigheterna från skivbolaget men också gett sig själv hälften av inkomsterna. För att kunna köpa ut Tony DeFries fick David Bowie ägna sig åt mycket kreativ finansiell innovation.

Bowie hade alltid varit bra på att upptäcka trender. 2002 pratade han med New York Times och spådde att den digitala tekniken skulle göra ”att musik blir som rinnande vatten eller elektricitet”. Digitaliseringen skulle kasta om hur man ägde och konsumerade musik. Som Bowie såg det var det bara för artister att ”utnyttja de sista åren av den gamla ordningen”.

Och det hade han själv redan gjort med råge.

David Bowie sålde 1997 sina framtida inkomster för redan inspelad och komponerad musik och paketerade dem som en finansiell obligation. Den som köpte Bowieobligationerna fick för all framtid ta del av hans royaltyintäkter och David Bowie kunde kvittera ut motsvarande en halv miljard kronor omedelbart. Dessa pengar använde han bland annat för att köpa ut sin forne manager.

Sedan hände förstås det som Bowie hade förutspått: värdet på musikrättigheter rasade när strömningstjänsterna tog över men det gjorde inte Bowie något: han hade ju redan kvitterat ut.

Allt detta hänger ihop med Taylor Swift i bemärkelsen att värdet på musikrättigheter i dag går upp igen. Häromveckan berättade Beyoncé om ett samarbete med träningscykelföretaget Peloton. Detta var helt logiskt. Pelotons kunder prenumererar digitalt på spinningklasser som alla har musik.

I dag tjänar artister långtifrån bara pengar på att folk spelar deras låtar på Spotify. Tiktok betalar för musikrättigheter precis som Instagram och vad är det för låtar du vill dansa runt till på Tiktok eller cykla till hemma i vardagsrummet? Det tenderar att vara gamla kända hits som tja, ”Shake it Off” av Taylor Swift.

Beyoncé i pausen på Super Bowl 2016.
Beyoncé i pausen på Super Bowl 2016. Foto: Charlie Riedel

Av den här anledningen köpte Scooter Braun en gammal ärkefiende till Taylor Swift upp hennes forna skivbolag förra året. Han upplevde att musikrättigheter var undervärderade och fick hjälp av riskkapitalföretaget Carlyle Group. Nu har han ett år senare lyckats sälja rättigheterna till Taylor Swifts album vidare till Shamrock Capital med god vinst och private equity industrin verkar ha skapat sig en ärkefiende i Taylor Swift.

Det var riskkapitalbranschen som kom ut som vinnare efter den stora finanskrisen 2008. Bankerna tyglades politiskt och hedgefonderna blev mindre dominerande. Den nya miljön med låga räntor gynnade riskkapitalisterna. Men de senaste åren har kritiken mot branschen blivit allt större. Är det verkligen bra med affärsmodeller som bygger på att man köper upp företag genom att hälla på dem massa skulder? Är det rimligt att bolagen tar ut den här typen av avgifter? Vad skapar det för incitament? Den amerikanska senatorn Elizabeth Warren skrev 2019 att ”Taylor Swift är inte den första vars hårda arbete hotas av riskkapitalbolag”.

Och den typen av debatt var nog inte vad branschen förväntade sig.

Taylor Swift är nu alltså på väg in i studion igen. Hon ämnar spela in nya versioner av alla sina gamla album. Och när Peloton eller Tiktok sedan vill använda hennes musik vilken version kommer de att välja? Om de väljer den gamla versionen av ”Shake it off” som

Shamrock Capital äger riskerar de att bli attackerade av 100 miljoner ursinniga Taylor Swift fans i sociala medier. Det är den här effekten som Taylor Swift räknar med. Och den är förstås svår att prissätta i ett Excel-ark.

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: