Linus Hillborg rör sig i mörka och oroande ljudmarker

24 januari 2021

Inom litteraturen har såväl John Ajvide Lindqvist som Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren gjort förortsmiljöer respektive bruksorter till spelplatser för det mystiska. Nu tycker jag mig ana en liknande trend i skärningspunkten mellan elektroakustisk musik och dronegenrens snålsvarvade borduner.

Linus Hillborg (brorson till tonsättaren Anders Hillborg) studerar komposition på Kungliga Musikhögskolan och har tidigare släppt musik under namnet Atonet. På nya albumet ”Magelungsverket” rör han sig i samma slags mörka och oroande ljudmarker som exempelvis Maria W Horn har utforskat både på skiva och i Ställbergs gruva.

Men Hillborg tänker sig snarare ett alternativt Stockholm, där ljudmaterialet härrör från ett tidigare datorspelsprojekt tillika audiovisuell installation. Spåren heter sådant som ”Vårbergsobservatoriet” och ”Arkivet för det oförklarade”.

Fiktiva platser och industrimiljöer som suggestivt frammanas med hjälp av modulärsyntsystemet Buchla 200, ljudsyntes, stråkgnisslande cymbaler, klarinett och rullband.

Kontrasten mellan det metalliska och orkestrala skapar dissonant skräckstämning med sparsamma inslag av sakral melankoli – spänningslyssning likt en klanglig bladvändare.

Bästa spår: ”Högdalen incorporated city”, ”Länsväg 271”

Läs mer om musik och fler texter av Johanna Paulsson

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: