Maria Schottenius: Minimal risk att svenska näringslivstoppar förläser sig

17 juli 2019

Häromveckan undrade DN:s Rebecka Kärde varför det är så viktigt att bolagschefer läser böcker (5/7). Och nu har Lydia Wålsten i en ledare i Svenska Dagbladet (14/7) tjurat till på Stockholm Handelshögskolas projekt, SSE Literary Agenda, som i höstas startade bokcirklar för studenter och lärare i huset på Sveavägen. 

Ett modernt ledarskap har mycket att hämta ur litteraturen, menar skolans rektor Lars Strannegård, som initierat litteraturprojektet tillsammans med forskaren Erik Wikberg. Uppslutningen blev över förväntan. I  Dagens Industri (2/7) publicerar Lars Strannegård, Erik Wikberg och Bokmässans ansvariga Frida Edman artikeln ”Ryktet om näringslivet obildning stämmer inte”.

Jag sitter själv med i det råd som föreslår vilka böcker som ska ingå i bokcirklarna och har rätt svårt att förstå vad Wålsten vänder sig mot. Hon talar om en ”alternativkostnad” för läsning av skönlitteratur ”tiden med näsan i en bok” som tar dyrbara timmar från arbetsbelastade chefer, och tar Frankrike som exempel. Där han man ”ett betydligt mindre dynamiskt företagsklimat än Sverige”, vilket här skulle tyda på att fransmännen är sämre på att sköta företag på grund av att de läser böcker. 

Lydia Wålsten ser i en otippad motsättning risker med läsning för alla de ”skickliga teknokrater” som förgyller svenskt näringsliv: ”För att boken ska vara den mest givande fritidsaktiviteten för en företagsledare måste den ge mer tillbaka än träning, ett fungerande äktenskap, tid med barnen eller att resa och möta andra kulturer och människor av kött och blod.”

Tror inte Wålsten att en bok som Moshin Hamids ”Den ovillige fundamentalisten” som hon själv namnger i artikeln, kan ge en företagsledare väsentliga perspektiv?  Romanen handlar en framgångsrik näringslivskille i New York, med ursprung i Pakistan, som efter elfte september får se hur alla portar stängs för honom. Oavsett om den svenske företagsledaren tvingas offra en golfrunda för att läsa den här boken, är det inte omöjligt att han eller hon som affärsperson, får glädje av den. 

Även om jag vänder mig mot att litteratur måste vara nyttig som morötter eller palsternackor kan det knappast vara till skada för en svensk företagsledare som kanske måste tala med personer i andra länder, att få insikter i tankevärldar som ligger vid sidan av de invanda. 

Veckan affärer publicerade nyligen artikeln ”Här är 6 vanor som miljardärerna har” (12/7) som bygger på Rafael Badziags bok ”The Billion Dollar Secret: 20 Principles of Billionaire Wealth and Success”.  I den intervjuar han 20 miljardärer om allt ifrån affärsidéer till vardagsrutiner. Läsning är nummer tre bland de sex vanorna: ”Miljardärerna läser mycket och ofta. Precis som med träningen så är det något som görs regelbundet och i varierad form. Allt från tidningar, noveller och romaner till industrirapporter konsumeras på en daglig basis. Petter Stordalen tycker särskilt mycket om deckare. 

Warren Buffet, läser 80 procent av dagen. Foto: Pablo Martinez Monsivais

Warren Buffett menar att han tillbringar 80 procent av sin vakna vardag framför en bra bok. Superinvesteraren Marc Cuban läser i genomsnitt tre timmar om dagen om de industrier han är verksam i. 

Den röda tråden för miljardärernas läsande är att att det man läser är av personligt värde. Rafael pekar på tipset om att ha en satt ”lästid” varje dag för att få in rutinerna.”

Jag tror inte Lydia Wålsten behöver vara orolig för att svenska företagsledare ska läsa så mycket att de för den skull förlorar marknadsandelar i sina företag eller tappar fokus från sina verksamheter. 

Misstänksamheten mot romaner har funnits sedan de uppstod. För Gustave Flauberts huvudperson i ”Madame Bovary” från 1856 ledde romanläsningen till döden. Och det finns ju alltid en risk att man får griller i huvudet av läsning, att man blir svärmisk, hamnar i det blå.  

Så ja, romanläsning kan vara farlig om man är en känslig själ. Men vad ska vi ha visionära, risktagande ledare och riskkapitalister till, om de inte vågar ta lite risker? 

Läs fler texter av Maria Schottenius, till exempel en intervju med den mångsidige pianisten Roland Pöntinen. 

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: