Nils Hansson: Mats Ronander gillar fortfarande Prince

09 april 2020

Mats Ronander är ju en sån där figur som de flesta vet var man har. Gitarristveteran som har spelat med alla, i synnerhet åren runt 1980 då han turnerade med både Abba och Ulf Lundell. Mer lagd åt blues på egen hand, med munspelet nära.

Kanske minns man också hans största hit, den otypiskt tralliga ”Gör mig lycklig nu” i duett med danska nationalfenomenet Kim Larsen. Och hans omsusade äktenskap med danska rockdrottningen Sanne Salomonsen.

Lättare att glömma är den säregna profil han hade när han själv solodebuterade, lite halvsent i 80-talets början, några år före trettio. Med en säreget arty funkpop, snarare än någon tradrock, klädd i ett hårt stiliserat, lätt absurdistiskt språk.

Redan albumtitlarna var lite udda, ”Hård kärlek” och ”God bok”. Sen kom ”50/50” 1984, med Sveriges dittills tydligaste Prince-influenser i den skarpa titellåten. Det fattade jag inte då, men tappade hakan när jag senare nådde fram till Princes ”1999”.

Så Mats Ronander blev min introduktion till Prince, kan man säga.

Nu är det visst nitton år sen senaste soloskivan, även om han under tiden har gett ut en hel rad album med band som Grymlings, Rickfors & Ronander Mobile Unit, Stockholm Stoner och The Dusty Runners.

Samt tävlat i Melodifestivalen med den utskällda gubbgruppen Ravaillacz.

Och så visar det sig att det är just den där tidiga Prince-fantasten som står först i kön på ”Malla motel” (Metronome/Warner), i en titellåt som pumpar på med nästan precis samma sorts raka, snabba funkpuls som Prince använde som startbana tidigt 80-tal, därtill med små utbrott av plötslig tungvrickarjazz snarare än typiska gitarrsolon.

Att det mesta därefter drar åt andra håll – inklusive Kim Larsen-cover, gästsång av Sanne Salomonsen, inhopp av gamle parhästen Lasse Wellander och lite fläskig riffrock med munspel – hindrar inte att jag blir genuint glad för påminnelsen.

Läs fler musiktexter av Nils Hansson, till exempel om det rimliga i att historien om ZZ Tops femtioåriga karriär bara handlar om de första femton.

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: