Så blir kulturåret 2019 (kanske)

31 december 2018

Sarah Klang
Artist. 

Årets stora genombrott: Andra gången gillt för mig?

Årets tekniska framsteg: Förarlösa barnvagnar.

Årets djur: Min hund Jack.

Årets politiska fråga: Separata gångbanor för föräldrar med barnvagn.

Årets kulturskandal: Det kommer fram att Hov1:s strömningar på Spotify är köpta bottar. 

Årets filosofiska fråga: Om jag inte går framför en barnvagn på gångbanan, är jag då förälder?

Årets klimatångest? Hur mycket CO2-utsläppen ökade med förarlösa barnvagnar.

De väljs in i Svenska Akademien: Nej, men man är så trött på Akademien. Jag vet inte. 

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Akademien, om jag har riktig tur.

Det kommer vi att äta: Vikingaträl-kost kommer tillbaka. Typ gröt gjord på bark, mjöd. 

Det kommer vi att vara rädda för: Crispr/cas9.

Det kommer vi att provoceras mest av: Förarlösa barnvagnar.

Det största som händer mig personligen: Jag får en förarlös barnvagn att transportera min hund Jack i.

Marianne Lindberg De Geer
Marianne Lindberg De Geer Foto: Alexander Mahmoud

Marianne Lindberg De Geer
Konstnär, regissör och författare.  

Årets stora genombrott: Ungdomen får nog av 2019 och söker sig till barrikaderna. 

Årets tekniska framsteg: Vin blir till vatten.

Årets djur: Katten-musen-tiotusen.

Årets politiska fråga: SD eller inte SD?

Årets kulturskandal:  Tyvärr… ingen alls.

Årets filosofiska fråga: To be or not to be?

Årets klimatångest: Den dövar vi och kör rakt in i kaklet.

De väljs in i Svenska Akademien: Marcus Birro & Bingo Rimér. 

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Bergman och brudarna.

Det kommer vi att äta: Rester.

Det kommer vi att vara rädda för: Att strömmen går.

Det kommer vi att provoceras mest av: Politikernas feghet inför näringslivet. 

Det största som händer mig personligen: Premiär den 2 februari av pjäsen ”Flickvännen” på Uppsala stadsteater.

Uje Brandelius
Uje Brandelius Foto: Magnus Hallgren

Uje Brandelius
Musiker och journalist. 

Årets stora genombrott: Vardagsrasismen. Efter några hittar på nätet dom senaste åren så får Vardagsrasismen sitt stora folkliga genombrott 2019. En cover på klassikern ”ÅK HEM” placerar Vardagsrasismen högt på listorna och med hittarna ”POHSKSCHERRING” och ”N*G*RJ*V*L” hörs Vardagsrasismen på skolgårdar och arbetsplatser över hela Sverige.

Årets tekniska framsteg: Det kommer ett mobiltelefonbatteri som håller en hel dag. Fast mer troligt är att det kommer en app som kan tala om vad som händer i framtiden.

Årets djur: Silverfisken. En symbol för samhällsdebatten 2019. Ogillar ljus och är omöjlig att stampa ihjäl.

Årets politiska fråga: Vad fan gör vi nu?

Årets kulturskandal: Pjäsen ”Hovet” har premiär och innehåller ett riktigt smutsigt porträtt av kungen. ”Ärekränkning” skriver Johan Hakelius. Åsa Linderborg replikerar ”detta måste kunna sägas i en demokrati”. Hanif Bali twittrar ”stryp bidragen till sån här jävla skitteater”. Göran Greider frågar ”varför blir högern alltid så provocerad av konst?”. Alice Teodorescu replikerar ”varför blir vänstern alltid så provocerad av att högern blir provocerad av konst som vill provocera?” Bengt Ohlsson kallar pjäsens skapare ”trötta dussinprovokatörer”. Björn Wiman tycker att båda sidor har lite rätt men att klimatfrågan ändå är viktigast. Fredrik Strage avrundar debatten med ”Kungen har aldrig framstått coolare”. Ingen av debattörerna har sett pjäsen.

Årets filosofiska fråga: Vem är du, vem är jag, kan vi få kontakt nu?

Årets klimatångest: Klimat-Greta känns so last year och vafan nu har dom ju pratat skitlänge om jordens undergång men den kommer ju aldrig.

De väljs in i Svenska Akademien: Några tillräckligt begåvade för att få frågan men tillräckligt obegåvade för att tacka ja.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Invandringen (närå, skoja bara).

Det kommer vi att äta: Pizza, som vanligt. Dött lopp mellan Vesuvio och Hawaii.  

Det kommer vi att vara rädda för: Muslimer.

Det kommer vi att provoceras mest av: Muslimer.

Det största som händer mig personligen: Jag får frågan om att vara med i ”Så mycket bättre”. Självklart tackar jag nej till att medverka i ett sånt kommersiellt mediejippo. Sen stöter jag ihop med Kajsa Grytt som berättar hur mycket man får betalt. Då ringer jag upp ”Så mycket bättre” och berättar att jag har ångrat mig. Men då har dom redan frågat Mattias Alkberg. 

Jonna Bornemark
Jonna Bornemark Foto: Fredrik Funck

Jonna Bornemark
Docent i filosofi.

Årets stora genombrott: En plötslig upptäckt av att verksamheter – till exempel de inom vård, skola och omsorg – fungerar bättre om kunniga och reflekterande människor i kärnverksamheterna får ta ansvar för dem.

Årets tekniska framsteg: Fantastisk och överraskande billig teknik håller leran borta i hagar och på stallplaner. Miljoner hästar, kor, stalltjejer och stalltanter får en helt ny tillvaro.

Årets djur: Draken som den gränsvarelse den är: ett geologiskt minne från en förhistorisk tid och människans projektioner och hantering av såväl sina sämsta sidor – girighet – som sina högsta drömmar – att flyga tillsammans över molnen.

Årets politiska fråga: Vad demokrati är. Att rösta vart fjärde år blir allt mer otillräckligt – i stället växer idén att demokrati är att se alla som myndiga och berättigade till en röst också på arbetsplatser och i organisationer, vilket leder till en uppgörelse med maktkoncentration och toppstyrning.

Årets kulturskandal: Det visar sig att Ulf Kristersson faktiskt gillar konst. Han har försökt dölja det, men DN hittar hans beundrarbrev till Saga Berlin.

Årets filosofiska fråga: Vad liv är. Allt fler erkänner att materian bär det erfarande, kännande och tänkande livet inom sig.

Årets klimatångest: Vi upptäcker att det som är positivt för oss – att resa och mötas – inte är utan kostnad, vilket gör att svensken börjar ta de möten som uppstår i vardagen på allt större allvar. Flyktingar och EU-migranter ses plötsligt som en resurs. 

De väljs in i Svenska Akademien: Målsägande i rättegången mot Jean-Claude Arnault uppmärksammas som den hjältinna hon är och tillsammans med Elisabeth Hjorth, Helena Boberg, Athena Farrokhzad och Jonas Gren skapar hon en ny struktur för Akademiens arbete. Den nya generationen befriar poesin, synliggör olika sorters subjektiviteter och ger årets Nobelpris i litteratur till floden Whanganui.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Sara Danius kläder. 

Det kommer vi att äta: Tempurafriterade gräshoppor, insektssallad på mjölmask med chili och vitlök och chokladdoppade syrsor... 

Det kommer vi att vara rädda för: Att världen ska gå under.

Det kommer vi att provoceras mest av: Förpappring – där alltmer på detaljnivå ska kontrolleras, dokumenteras och styras av en pappersvärld – uppfattas i ökande grad som resursslöseri.

Det största som händer mig personligen: Min yngsta son börjar skolan. Han har autism och det är i vår kommun svårt att få resurs och dåligt med kunskap. Men till min stora förvåning sprids plötsligt en insikt om den rikedom som funktionsvariationer av alla de slag är och ekonomerna inser att kostnaderna för att ge dem den undervisning de behöver kommer att ge hög avkastning. 

Fredrik Ekelund / Marisol
Fredrik Ekelund / Marisol Foto: Anette Nantell

Fredrik Ekelund/Marisol M
Författare.

Årets stora genombrott: Mattias Svanberg i herrlandslaget i fotboll.

Årets tekniska framsteg: Små, personliga drönare som man kan ha med sig på stan, flygande några meter ovanför huvudet och som kan varna en för obehagliga personer och trafikfaror men också tipsa om saker som spännande restaurangmenyer, häftiga drinkar eller god öl på olika ställen i närheten.

Årets djur: Schakalen kommer till Sverige från någon av de baltiska staterna.

Årets politiska fråga: Att den regering som bildas inom kort spricker till hösten, varpå extraval utlöses.

Årets kulturskandal: Skandal och skandal men kungen kommer att kicka Horace Engdahl och Katarina Frostenson ut ur Svenska Akademien. Eller så tas Nobelpriset ifrån Akademien.

Årets filosofiska fråga: Varför finns Varat och inte Intet?

Årets klimatångest: Isande kyla med rekordlåga temperaturer i februari och ny, het sommar med höga temperaturer och fler skogsbränder.

De väljs in i Svenska Akademien: Dick Harrison och Gabriella Håkansson.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: ”Utmaningar.”

Det kommer vi att äta: Mindre och mindre av kött, mer av grillade insekter och den typen av ny, spännande mat.

Det kommer vi att vara rädda för: Ungdomar som inte stirrar ner i sina mobiler på bussar och tåg.

Det kommer vi att provoceras mest av: En ny, aggressiv framstöt av Vladimir Putin, mot Ukraina eller mot någon annan före detta Sovjetstat.

Det största som händer mig personligen: Att jag får fortsätta vara frisk, vågar ta för mig än mer som transperson och får ut min första diktsamling sedan 1995 – en samling med transdikter.

Ardalan Esmaili
Ardalan Esmaili Foto: Claudio Bresciani/TT

Ardalan Esmaili
Skådespelare. 

Årets stora genombrott: Pablo Leiva Wenger i ”Allt jag Inte minns”, SVT.

Årets tekniska framsteg: Jag som är så oteknisk. Hologram kanske..? Eller finns det redan?

Årets djur: Jag! Enligt SD.

Årets politiska fråga: #nationellkris förhoppningsvis.

Årets kulturskandal: Frånvaron av rasifierade skådespelare i stora roller.

Årets filosofiska fråga: Vart har substansen tagit vägen?

Årets klimatångest: Min ångest, för jag har tyvärr ingen koll. 

De väljs in i Svenska Akademien: Inga snuskgubbar i alla fall.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Ingenting. Låt oss alltid prata.

Det kommer vi att äta: Min speciella saffransglass som jag kommer att lägga ut recept på snart.

Det kommer vi att vara rädda för: Varandra.

Det kommer vi att provoceras mest av: Det som vi alltid provoceras av. Om man pratar lite för högt i tunnelbanan. (Beror kanske på vem som pratar.)

Det största som händer mig personligen: Tar emot priset på Berlins filmfestival för årets Shooting star av European film promotion den 11 februari. 

Kodjo Akolor
Kodjo Akolor Foto: Erik Ardelius

Kodjo Akolor
Komiker och programledare.

Årets stora genombrott: Vet inte om jag redan har haft det eller inte, men då hoppas jag på mig själv som skådespelare. 

Årets tekniska framsteg: Kall fusion (ni får googla vad det är).

Årets djur: Fladdermusen, den får för lite kredd.

Årets politiska fråga: Miljön. Förhoppningsvis har alla börjat lyssna på Greta Thunberg.

Årets kulturskandal: Antagligen något inom Svenska Akademien.

Årets filosofiska fråga: Se tidigare svar.  

Årets klimatångest: Är väl samma som förra året? Man kan väl byta ut 2018-ångest eller?

De väljs in i Svenska Akademien: Antagligen typ samma människor fast med andra namn.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Troligtvis inte män, vi kommer nog ha kvar de problemen. Men man får väl drömma. 

Det kommer vi att äta: Insekter. Det är inte så äckligt som man tror, tänk popcorn utan salt. Ganska tråkigt i munnen men det funkar.

Det kommer vi att vara rädda för: Aliens.

Det kommer vi att provoceras mest av: Drev på Twitter.

Det största som händer mig personligen: Att jag vinner Kristallen för årets manliga programledare.

Johanna Frid
Johanna Frid Foto: Emma Larsson

Johanna Frid
Författare. 

Årets stora genombrott: Något så gnistrande och storslaget att det är fullkomligt omöjligt att sia om.

Årets tekniska framsteg: Ett gemensamt system för e-recept i Norden… nej, skojade bara. Röksignaler kanske kommer på modet igen?

Årets djur: Hunden är en tidlös och klassisk varelse.

Årets politiska fråga: Något med ”regeringen”...?

Årets kulturskandal: Begreppen ”kultur” och ”skandal” kommer att vara så urvattnade 2019 att ingen kan sätta fingret på vad som klassificeras som kulturskandal, vilket möjligtvis blir en skandal i sig.

Årets filosofiska fråga: ”Om en man har sex med en kvinna som inte vill ha sex, har då ett brott begåtts?” Förlåt, det var 2018.

Årets klimatångest: Ordet ”klimatångest” stannar i 2018 och vi går vidare till en mer effektiv sjukdomsmetafor. Klimatcancer till exempel.

De väljs in i Svenska Akademien: Grand dame Gun-Britt Sundström skulle väl inte göra någon besviken? Ett annat alternativ är min gamla gymnasielärare i svenska. Han hade en stark känsla för rätt och fel.

Det slutar vi prata om, en gång för alla: Sara Danius garderob och hur den är feminismens sista utpost.

Det kommer vi att äta: Skräp. Äkta skräp.

Det kommer vi att vara rädda för: Att Sveriges utförsäkrade sätter riksdagen i brand… bränder och värme över lag kommer att fortsätta stressa svenska folket, i synnerhet värmeböljor.

Det kommer vi att provoceras mest av: ”Vi” kommer att fortsätta provoceras av identitetspolitik, av fattiga och rika, av män, kvinnor och transpersoner. Men framför allt av män och av barn med åsikter... det mesta med andra ord.

Det största som händer mig personligen: Jungfrufödsel vore både spektakulärt och minnesvärt.

Enkäter: Amanda Tosto

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: