Så mycket dyrare har bio, konserter och böcker blivit

Livsmedel, elpriser och drivmedel – priserna har skenat på många områden den senaste tiden.

Hur klarar scener, biografer och konsertarrangörer det nya ekonomiska läget? Och hur har priserna utvecklats i för kulturlivet?

För att få en bild av kulturens ekonomi dag har DN kartlagt prisutvecklingen inom kultursektorn från år 2019 till 2023 på två olika sätt. Dels med hjälp av konsumentprisindex, KPI, och dels genom stickprov.

DN har jämfört genomsnittligt KPI, det vill säga den procentuella utvecklingen, mellan hela år 2019 och de sista 12 månaderna fram till april i år för att få ett övergripande mått för prisutvecklingen.

Den allmänna prisutvecklingen för perioderna ligger på nästan 14 procent. Priset på livsmedel har gått upp med 19 procent under samma period.

Inom kultursektorn har mycket blivit dyrare, men inte på samma nivå som samhället i stort. Teaterbiljetter har bara gått upp 3 procent i pris enligt SCB:s siffror och biobiljetter har ökat med lite mer än 9 procent.

– Det man kan säga är att inflationen har drivits mycket av varor och produktion och transport av varor. Sådant kostar mycket nu. Där kan man tänka sig att vissa tjänster, som museer, biobiljetter och teaterbiljetter, inte påverkas så mycket av transportkostnader, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

I SCB:s siffror är det några områden som sticker ut. Som dagstidningar och tidskrifter där priserna för både lösnummer och prenumerationer har ökat med närmare 20 procent.

Utöver SCB:s officiella siffror har DN gjort stickprover i olika delar av kulturbranschen. För att jämföra hur priser på bland annat teater, musikfestivaler och museientréavgifter har förändrats under perioden. Till skillnad från SCB:s siffror är stickproven inte statistiskt säkerställda, utan ett urval för att få en indikation på vilket håll priserna har gått. Även där visar resultatet att priserna har stigit på flera håll, men inte på samma sätt som inflationen i allmänhet.

Priserna på teaterbiljetter har under perioden ökat med 8 procent i stickprovet DN gjort på sju offentligt finansierade och privata scener. Flera vittnar om ansträngd ekonomi på grund av ökade utgifter, som hyror, löner och andra produktionskostnader.

– Rent generellt är den ekonomiska situationen för Sveriges teatrar utmanande, säger Annika af Trolle, kommunikationschef på branschorganisationen Svensk Scenkonst. Förra året hade de fortfarande ett publiktapp, men nu är publiken tillbaka i större omfattning.

Flera delar av kulturlivet vittnar om en beteendeförändring efter pandemin. Trots att publiken till stor del hittat tillbaka under våren så köper man biljetter nära inpå konserten eller föreställningen.

– Så det gäller ju för arrangörer att ha lite is i magen, säger Annika af Trolle.

Foto: Jessica Gow/TT Källa: SCB

I tidigare lågkonjunkturer har publiken inte övergett scenkonsten, samtidigt är det en exceptionell situation kulturlivet nu går in i. När branschen börjar komma upp över ytan efter långa nedstängningar ökar utgifterna för produktionerna.

– Det är utmanande kostnadshöjningar och högre personalkostnader nu. Samtidigt kan man fråga sig varför teatrarna inte höjer biljettpriserna lika mycket som inflationen, men det handlar ju om att man måste lyssna in publiken, säger Annika af Trolle.

Privatteatern Scala i Stockholm sticker ut särskilt i stickprovet. De har våren 2023 samma biljettpris som år 2019 – 595 kronor för en ordinarie biljett.

– Vi har valt att behålla i princip samma pris för biljetter eftersom vi inte till fullo har fått tillbaka vår publik efter pandemin. Ekonomin blir så klart lidande av detta. Men vi är hoppfulla och tycker oss se ny publik, säger Scalateaterns vd Tova Nyqvist.

Foto: Johan Jeppsson/TT Källa: SCB

De ökade kostnaderna har inte bara påverkat scenkonsten. Flera museer vittnar också de om att verksamheten har påverkats den senaste tiden och i DN:s stickprov har entréavgifterna på privata museer ökat med 16 procent.

SCB:s statistik visar att priset på biobiljetter ökat med drygt 9 procent från 2019 till 2023. Biografföreningen Folkets Bio har 18 biografer runt om i landet. Sju av dem är med i DN:s stickprov, deras snittbiljettpriser har ökat från 93 kronor 2019 till 101 kronor i år. Vilket ligger i linje med SCB:s siffror.

Folkets Bio i Växjö uppger att de i dag har samma priser som under pandemiåren. De stängde aldrig sin biograf men kunde under flera månader endast ha åtta besökare i salongen.

”Efter pandemin kom dyrare elpriser, bensinpriser och vi ville att människor fortfarande skulle ha chans att gå på bio. Så vi ligger fortfarande kvar på 100 kronor för en ordinarie biljett”, skriver Elisabeth Cederholm, på Folkets Bio i Växjö.

Sveriges största biografkedja Filmstaden har inte lämnat ut något snittpris för sina filmer. Utan har uppgett att priset för en storfilm var 155 kronor år 2019 och 169 kronor i vår. Även det är en ökning om 9 procent.

– Generellt sett återhämtar vi oss fortfarande från pandemin. Vi är inte tillbaka på 2019 års nivåer, men vi ligger på en positiv kurva. Nyligen såg vi att filmen ”Super Mario” gick väldigt bra. Men ofta har man sett att bio står sig väl i dyrtider jämfört med andra aktiviteter, säger Helena Eklund, marknadschef på Filmstaden.

Foto: Christine Olsson/TT Källa: SCB

I stickprovet har priset på en musikfestival ökat med i snitt 15 procent mellan 2019 och 2023. Från 2 547 kronor för ett ordinarie festivalpass till 2 929 kronor i år.

– Alla leverantörsavgifter har gått upp, men än så länge har vi inte sett några tendenser till att vår biljettförsäljning skulle falla. Vi har sålt fler biljetter nu än vi hade planerat att göra i vår försäljningsplan, säger Filip Hiltmann, marknadsansvarig för festivalen Way out west på Luger.

Han säger att Way out west förra året hade en stor tillströmning av ung publik efter att festivalen tvingats hålla stängt 2020 och 2021 på grund av pandemin.

– I tidigare ekonomiska kriser har vi sett att trots att folk har haft mindre pengar så har de fortfarande unnat sig konsertupplevelser. Vi tror det kommer fortsätta så.

Om utgifterna ökar mer än ni ökar biljettpriset, hur ska ni finansiera er verksamhet?

– Det är klart att marginalerna blir tuffare, men det är en business där marginalerna alltid är tuffa. Eftersom vi säljer så bra så har vi en stark tro på vår produkt.

Foto: Karin Törnblom/TT Källa: SCB

Branschorganisationen Sveriges tidskrifter uppger för DN att priset på ett fysiskt lösnummer ökat med 15 procent från 2019 till 2023. Snittpriset 2019 var 66 kronor och i år är det 76 kronor.

Kerstin Neld, vd på Sveriges tidskrifter, säger att intäkterna samtidigt minskade med 2 procent i tidsskriftsbranschen och läsarintäkterna med 4 procent efter ett par stabila år under pandemin.

– Det huvudsakliga skälet till de höjda priserna på papperstidskrifter har varit de extremt höjda priserna på papper – de har ökat upp till 50 procent – men även ökande distributionskostnader, säger hon och fortsätter:

– Många kompenserar de ökade priserna genom att kanske göra tunnare tidningar eller genom att byta till billigare papperskvalitet.

Foto: Carlos Caetano/TT Källa: SCB

Även priset på böcker har ökat, men inte i samma utsträckning som för tidskrifterna. SCB:s siffror visar på en prisuppgång på nästan 13 procent från 2019 till april 2023.

Maria Hamrefors, ordförande för Bokhandlareföreningen, säger att de svenska bokpriserna är låga i internationell jämförelse.

– En orsak är sannolikt att samma bok finns att köpa i olika försäljningskanaler. Men den höga inflationen slår förstås också igenom på böcker. Bokhandeln har precis som andra företag drabbats av kostnadshöjningar när det gäller hyror, energi, transporter och i många fall högre priser för varorna.

Att bokförlagen behövt höja sina priser till bokhandlarna är ”en realitet och nödvändighet”, säger Förläggareföreningens vd Mikaela Zabrodsky. Det handlar dels om generella kostnadsökningar, dels om papperskrisen.

DN har tittat på fyra strömningstjänster för video, där har priserna i snitt ökat med 13 procent sedan 2019. Sifforna kommer från analysföretaget Mediavision där Marie Nilsson är vd. Hon säger att det inte någon tydlig koppling mellan tjänsternas prisförändringar och den generella prisökningen i samhället.

– Tjänsterna ökar sina priser lite nu och då. Det är många faktorer som påverkar prissättningen, till exempel innehåll och villkor eller hur många som kan strömma samtidigt, säger Marie Nilsson.

Foto: Henrik Montgomery/TT Källa: SCB

Livemusiken är ett av kulturområdena som under pandemin gick på knäna. DN har vid upprepade tillfällen sökt ett flertal arrangörer i branschen, utan att de återkommit. Som enda svarande arrangör uppger United Stage att en ordinarie konsertbiljett till en genomsnittlig svensk musikakt 2019 kostade 395 kronor, att jämföra med dagens pris på 495 kronor. Vilket är en ökning med drygt 25 procent.

– Vi har som vanligt bra med konserter och turnéer men vi ser att priserna på mycket kring turnéer har gått upp väsentligt efter pandemin. Det är något som kommer påverka hela livebranschen, säger Markus Wiking, vd på United Stage.

Joppe Pihlgren, verksamhetschef på branschorganisationen Svensk Live, beskriver hur livebranschen i hög utsträckning har återhämtat sig efter pandemin och att intresset är stort för att gå på konserter – åtminstone till större arrangemang.

– Det stora och populära har blivit mer populärt medan mindre konserter går sämre än de brukar, skulle jag säga. Publiken tycks inte vara lika villig att betala för konserter på mindre spelställen, och det är allvarligt eftersom det är där nya artister ofta etableras, säger han.

Taggad som: Avatar