Sara Martinsson: ASAP Rockys fall skrivs in i musikhistorien

29 juli 2019

ASAP Rocky är i namnkunnigt sällskap när han under tisdagen möter Stockholms tingsrätt. Att vara rockstjärna har ofta varit synonymt med en något flexibel attityd till lag och moral. Bara på 2000-talet har tre av musikvärldens giganter varit föremål för stora rättegångar. Producentikonen Phil Spector dömdes 2009 till 19 års fängelse för mord. 2005 ledde de mångåriga ryktena om Michael Jacksons övergrepp mot barn till sist till åtal. Efter en fem månader lång process friades Jackson till slut på samtliga punkter, något som inte hindrat anklagelserna från att fortsätta hagla kring honom även efter hans död. R&B-stjärnan R Kelly har gång på gång beskyllts för sexbrott – hans nästa möte med rättvisan äger rum senare i veckan, i en domstol i New York.

Dessa tre rättsfall har följts i detalj av medier över hela världen, och gett upphov till återkommande diskussioner om skillnaden mellan verk och upphovsperson. Kan någon som gjort sig skyldig till ett omänskligt beteende verkligen också skapa fantastisk musik? Bör vi som publik ta avstånd? 

I en tid där kulturen är så genomsyrad av politik och där folk kan berövas sina plattformar för minsta snedsteg är upptagenheten vid artisters eventuellt olagliga förehavanden lätt att förstå. I dagens medieklimat förväntar vi oss dessutom inget mindre än hela bilden, alltid. Det privata har redan blivit så tillgängligt att rättegången i en sådan kontext framstår som en offentlig obduktion.

Denna närgångna, voyeuristiska nyfikenhet i samtiden räcker dock inte till för att helt förklara varför fallet ASAP Rocky får sådan extrem uppmärksamhet. Brottet han är misstänkt för är givetvis allvarligt. Men avståndet mellan att anklagas för misshandel, mord och sexuella övergrepp mot barn är mycket stort. Ändå är omfattningen av den mediala bevakningen av rapstjärnans vistelse på Kronobergshäktet helt klart i nivå med exemplen ovan. Både svensk och internationell press har rapporterat om allt ifrån vilken mat han serveras till exakt hur mycket skadestånd han kan förvänta sig om han blir friad. President Trump har hjälpt till att piska upp intresset, genom att upprepade gånger skriva på Twitter att ASAP måste släppas fri. Rockys team har till och med rekryterat en svensk pr-person, som sköter mediekontakter och arrangerar presskonferenser.

Det här till synes omättliga intresset för en misshandelsrättegång i Stockholm hakar i en annan stark strömning i kulturen: vår längtan efter historia. Som den brittiske musikjournalisten Simon Reynolds beskrev det 2011 i boken ”Retromania”: ”vi lever i den digitala framtiden, men vi är förtrollade av vårt analoga förflutna”. I takt med att produktionen och förbrukningen av olika sorters medier ökat med det digitalas intåg, har samtidigt kultur som hyllar och återskapar historien blivit allt vanligare. Vi ser det i återföreningsturnéer med gamla band, nyutgåvor av gamla skivor, återuppståndna tv-serier, filmer som görs om i nya versioner. När hjulen snurrar så snabbt som de gör i dag tycks vi som motkraft begära det förflutna. I en fragmentarisk samtid lockar inget så intensivt som ögonblick som lovar att stanna kvar. En rockstjärna inför rätta är det ultimata löftet om ett evigt minne.

Därför kretsar också stora delar av bevakningen kring ASAP Rocky inte bara kring det som händer i dag, utan också kring vilken påverkan som rättegången kommer att få på hans karriär på sikt. Medierna försöker redan nu sia om vilken historia nuet ska förvandlas till i framtiden. Ge oss historien på en gång, på samma sätt som vi kan få exakt allt annat omedelbart. Även Spectors, Jacksons och Kellys rättsfall har mycket riktigt skildrats på samma redan på förhand historieskrivande sätt. Internet är fullt av texter som påstår sig veta vilka konsekvenser dessa artisters möten med rättsväsendet haft på deras musikaliska arv.

Phil Spector Foto: TT

Men faktum är att det enda som verkligen går att säga om detta än så länge är att åtminstone för de två sistnämnda har följderna av rättsprocesserna varit till stor del positiva. Sedan de uppmärksammade dokumentärerna ”I survived R Kelly” och ”Finding Neverland” sändes i våras har strömningssiffrorna för de båda anklagade artisterna ökat. Kellys med 13 procent, Jacksons med 41 procent, enligt Nielsen Music.  Det är nog riskfritt att anta att ASAP Rocky spelas i fler hörlurar och ljudsystem nu än innan han greps av polis i början av juli. Även genuint negativ uppmärksamhet tycks paradoxalt nog kunna vara bra för karriären.

Michael Jackson Foto: AP

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: