Snyggt, tight och omsorgsfullt

27 december 2009

Inget svenskt band är bättre på arenaunderhållning än In Flames, konstaterar
Jonn Palmér Jeppsson.

”Taste of Chaos”, minsann. Jo, så kallas det matiga paket som inkluderar
Maylene & The Sons of Disaster, Every Time I Die, Dead By April,
Killswitch Engage och dragplåstret In Flames. Som om kvällens band skulle
erbjuda något okontrollerat och utmanande. I det här sammanhanget – inbillat
avståndstagande från det plastiga och urvattnade – är medvetet
råkommersiella Dead By April turnéns mest subversiva element. Stora delar av
publiken buar åt deras reklamradiohits, utan att märka hur deras favoritband
In Flames mjölkas som goodwillambassadörer för den energidryck som sponsrar
evenemanget.

Men inget fel i det – inget svenskt band är bättre på arenaunderhållning, så
det var ganska ofrånkomligt att In Flames skulle hamna på den nivån. Som
vanligt dundrar göteborgarna på med bomber, eldkastare, fyrverkerier och
maffig ljussättning (otroligt suggestivt när hela arenan dränks i blodrött
under allsångshymnen ”Come Clarity”).

Som vanligt kan de krama det allra gottigaste ur nio studioalbum och ställa
upp nollnolltalsanthems som ”Alias”, ”Take This Life” och
”Only For The Weak” på rad. Den sistnämnda presenterar sångaren Anders
Fridén som ”en låt vi kunde ha med i melodifestivalen, men det vore för
lätt”. Det är ett skämt, men inte mindre sant för det.

Som vanligt är allt så snyggt, tight och omsorgsfullt att spelningen känns
mycket mer speciell än den egentligen är – också det en anledning till att
In Flames hamnat på de stora reklamfinansierade arenorna. Jämfört med den
fenomenala konserten på Sweden Rock i somras är den här decemberkvällen…
inte trött, men den ger inte samma koncentrerade eufori.

Kanske för att gitarristen och grundaren Jesper Strömblad saknas, kanske för
att de har gjort över tvåhundra spelningar sedan fjolårets ”A Sense of
Purpose” och är slitna. I gengäld skriker Fridén bättre än någonsin;
Radiohead-gnöliga ”The Chosen Pessimist” är en molande höjdpunkt.

Till nästa gång vi ses lovar sångaren att de ska ha ”världens bästa platta”
ute. Det kommer inte att smaka kaos då heller, men garanterat att vara In
Flames-bra. Frågan är bara om Malmö Arena kommer att räcka till?

Hämtat från Sydsvenskan

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: