Studieförbunden krävs på 35 miljoner kronor efter bidragsfusken

25 januari 2021

En härva som rullades upp i Järvaområdet i Stockholm blev starten på en omskakande period för studieförbunden. I stället för att pengar gick till arrangemang och studiecirklar hade organisationerna utsatts för systematiskt bedrägeri och organiserad brottslighet. Fyra studieförbund tvingades betala tillbaka 5,3 miljoner kronor i statsbidrag.

Nu, några månader senare, växer återbetalningskraven till högre summor.

Interna granskningar visar att drygt en miljon studietimmar i hela landet mellan 2017 och 2019 måste räknas bort. Flera studieförbund överväger att polisanmäla personer som lurat dem.

Enligt en preliminär bedömning från Folkbildningsrådet kommer man att kräva att förbunden betalar tillbaka sammanlagt nära 35 miljoner kronor av stödet man fått 2019 och 2020. Dessutom får felaktigheterna effekt på kommande bidrag.

– Analysen är inte helt klar, men det handlar om väldigt mycket pengar, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

Maria Graner
Maria Graner Foto: Pressbild

Folkbildningsrådet är den ideella förening som har myndighetsansvar för statsbidraget till studieförbunden. I förra veckan informerade man regeringen om förbundens interna granskningar.

I en rapport skriver Folkbildningsrådet att stor del av felaktigheterna beror på slarv eller ofrivilligt rapporteringsfel, men tillägger även att det förekommer ”systematiskt och bedrägligt utnyttjande” av studieförbunden:

”Det handlar i första hand om musikband, i andra hand om lokala föreningar som agerat bedrägligt eller misstänkt bedrägligt”, står det i rapporten, där man också skriver:

”Studieförbunden medger brister i kontrollansvaret. Folkbildningsrådet bedömer att det finns brister som redan tidigare borde ha åtgärdats.”

Felaktigheterna har upptäckts efter att Folkbildningsrådet, efter härvan i Järva, i fjol skärpte kraven på studieförbunden.

För det första krävde man att Studiefrämjandet, efter flera upptäckter av missförhållanden, skulle genomlysa alla avdelningar i landet.

För det andra krävde Folkbildningsrådet att övriga nio studieförbund skulle göra en utökad internkontroll. Nu har man för första gången samkört sina dataregister.

Strykningarna som nu görs motsvarar 2,9 procent av studiecirkelverksamheten i landet 2017 till 2019. Flera förbund betonar att stora delar av verksamheten fungerar som den ska. Men kritiker tror att fusket är långt mer utbrett.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan, har i flera år varit en hård kritiker av studieförbundens säkerhet.

Enligt honom finns det stora risker att skattepengar via studieförbunden hamnar i orätta händer. Hos kriminella, antidemokratiska krafter eller fuskare.

– Det angår alla när skattemedel försvinner ner i ett slukhål. Folkbildning har en viktig roll i utvecklingen av svensk demokrati men vi kan inte lämna den obevakad samtidigt som det pågår så mycket bedrägerier, fusk och fuffens, säger Magnus Ranstorp.

Magnus Ranstorp.
Magnus Ranstorp. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Han välkomnar de skärpta kraven på förbunden men dömer ut de nya granskningarna som icke tillförlitliga. För att gå till botten med problemen krävs en rejäl extern revision, säger han. Inte att förbunden kontrollerar sig själva.

– Det svängs och utesluts siffror när det passar. Det här är självgranskning i ett nötskal, säger han.

Resultaten varierar mellan studieförbunden. Studiefrämjandet, som tvingats till en hårdare granskning, stryker 8,3 procent av studiecirkeltimmarna. Fem av de andra studieförbunden räknar bort 1,5 procent eller mindre.

Det är risken för fusk, orimligt högt deltagande, bristande anordnarskap och dubbelrapportering till andra förbund som ligger bakom Studiefrämjandets åtgärder, berättar förbundsordförande Gustav Öhrn.

– Jag känner mig trygg med vår granskning. Fusk och felaktigheter är helt oacceptabelt och det är klart det här får stora konsekvenser för oss, säger Gustav Öhrn.

Det ”stålbad” som Studiefrämjandet gått igenom bör samtliga förbund göra, menar Magnus Ranstorp.

– Men det finns en frikyrklig ”hallelujastämning” inom folkbildningen. Det här är en byråkratisk koloss man inte vill rucka på, för då riskerar man att upptäcka vilket fuskbygge det är.

Samtliga förbund DN varit i kontakt med beskriver upptäckterna av fusk som allvarliga, men man påpekar att ingen har upptäckt någon ny större bedrägerihärva.

”I studieförbundens rapporter finns inget som är i närheten av den omfattning som bedrägeriet på området Järva hade”, skriver Folkbildningsrådet till regeringen.

Folkuniversitetet skriver dock att man hittat ett exempel som liknar det som skett på Järva, men i betydligt mindre skala:

– Det är en förening som angivit att man startat studiecirklar, men det verkar inte finnas så mycket verklighet bakom det, säger Cecilia Palm, generalsekreterare.

Fusket ska ha skett på en ”mindre ort i centrala Sverige”. Palm betonar att största delen av all verksamhet fungerar bra.

– Det stämmer att vi inte haft beredskap för den här typen brottslighet. Vi är en tillitsbransch. Men som tur är har vi inte blivit påverkade i större skala. Vi har kanske stoppat den i tid, säger hon.

Ann-Sofie Olding på Medborgarskolan.
Ann-Sofie Olding på Medborgarskolan. Foto: Jeanette Hägglund/Pressbild

Flera förbund ser dock behov av att fördjupa kontrollerna. Medborgarskolan, som konstaterar att man är utsatt ”för systematiskt bidragsfusk i stora delar av landet”, ska genomlysa all sin folkbildningsverksamhet.

– Branschen har länge jobbat med högt förtroende, men nu måste vi se verksamheten på ett annat sätt. Det finns en ökad brottslighet av den här typen i hela samhället, säger Ann-Sofie Olding, förbundschef på Medborgarskolan.

Både hos Medborgarskolan och ABF handlar de flesta strykningarna om musikverksamhet. Samkörningen av dataregister visar att flera band anmält samma aktivitet till flera olika förbund samtidigt, och därmed fått dubbelstöd.

– Det känns för jävligt, säger Ewa Lantz, biträdande förbundssekreterare på ABF, på frågan om hur det känns att skattemedel hamnat i fel händer.

– Vi tittar djupare på en teaterförening, som lurat oss genom att systematiskt rapportera även till ett annat förbund. Vi kan även se att några band satt i system att göra så.

Ewa Lantz är dock säker på att större oegentligheter inte förblir oupptäckta i ABF, och menar att även de ordinarie internkontrollerna är effektiva. Men det behövs, säger hon, en diskussion om hur omfattande studiecirkelverksamhet ska få vara.

– Vi kanske ska göra mindre? Att delta i ett studieförbund ska inte vara en heltidssysselsättning.

David Samuelsson är generalsekreterare för Studieförbunden i samverkan, bransch- och intresseorganisationen för samtliga tio förbund. Han menar att studieförbunden tagit stora steg för att stärka sin säkerhet.

Samuelsson nämner den statliga utredningen från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som bedömde att 18 miljarder kronor, motsvarande 5,5 procent, betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år.

– Det finns inget i den här undersökningen som säger vi är sämre än någon annan när det gäller kvalitet eller på att upptäcka fusk, säger Samuelsson.

Han välkomnar Folkbildningsrådets hårdare krav, men påpekar att förbunden tagit egna initiativ till åtgärder. Det uppges ligga till grund för att man nu samkört dataregister.

Varför har man inte gjort det tidigare?

– Det är ovanligt att tio separata organisationer samkör information. Vi började arbetet i augusti 2019, byggde it-systemet och har säkerställt att vi följer reglerna i dataskyddsförordningen, säger David Samuelsson och fortsätter:

– Alla förbund har länge bedrivit ett systematiskt kontrollarbete. Vi har inte sett det starka behovet förut att samköra uppgifterna och det har heller aldrig ställts som krav på oss utifrån.

Men har reaktionen från branschen kommit för sent?

Varje år lägger staten drygt fyra miljarder kronor på folkbildning, varav mellan 1,8 och 1,9 miljarder går till studieförbunden. Därtill får förbunden bidrag från regioner och kommuner.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap, har ofta förvånats över att intresset för att granska förbundens verksamhet inte varit större utifrån.

– Verksamheten spelar stor roll i många kommuner och är samtidigt den kanske absolut största arbetsgivaren inom kultursektorn, konstaterar han.

Erik Amnå.
Erik Amnå. Foto: Bertil Ericson / TT

Amnå var tidigare ordförande i Studieförbundet Bilda och har haft utredningsuppdrag för Folkbildningsrådet. Nu riktar han själv kritik mot branschen.

– Man försöker mota Olle i grind när man förstått att ifrågasättandet ökar. Tidigare har studieförbunden varit politiskt skyddade, inte minst på grund av att många i den äldre generationen av förtroendevalda själva har en bakgrund inom folkbildningsrörelsen.

Erik Amnå säger att han inte blir överraskad om fler börjar ifrågasätta hur förbunden hushållar med skattemedel.

– Det är allvarligt att man inte svarat upp bättre mot statens stora förtroende genom att vara öppnare och mer transparenta. Säkerligen utmynnar det här i en debatt om hela idén bakom statligt anslag till organisationer av det här slaget.

Läs mer:

Omfattande bidragsfusk avslöjat bland musiker i studiecirklar

Studieförbundet Ibn Rushd får ny bidragschans i Göteborg

DN Debatt om studieförbundet Ibn Rushd: ”Har idémässiga svagheter”

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: