The War on Drugs gamla livespelningar är en tidig julklapp

04 december 2020

Det är fullt möjligt att det är med livemusik, som med d-vitamin; man har reserver lagrade i kroppen och i några månader kan man leva på minnet av, säg, solon eller en vibrerande basgång.

Men när lagret är uttömt uppstår en fysisk brist och med bristen kommer ett... närmast akut behov som måste stillas.

I det ena fallet med vitamin destillerad ur lav. I det andra med, tja, en liveskiva med The War on Drugs, den Philadelphia-baserade sextetten som verkligen har vett att rocka också det snöpliga musikåret 2020.

Bandets första liveskiva kunde inte ha kommit lägligare och blir på så vis en nåd för öron som antagligen inte kunde ha varit välvilligare. De tio spåren, hämtade från ett 40-tal konserter mellan 2014 och 2019, öppnar en nostalgisk fallucka redan vid de vinande gitarrerna i ”An ocean between the waves”.

Aldrig har väl ett publikhav låtit så exotiskt som under coronapandemin.

Låtarna i sig är också de som hav. Crescendon byggs upp, för att sedan stillna, bara för att återigen storma. Allt medan Adam Granduciels röst surfar lakoniskt över de täta ljudvågorna. Överlag låter han som en ung Bruce Springsteen, särskilt i de mer nedtagna låtarna som ”Thinking of a place” och ”Buenos Aires beach”.

För den som saknat utsträckta gitarrsolon och förutsättningslöst mellansnack är det här en tidig julklapp.

Bästa spår: ”Thinking of a place”.

Läs mer om musik och fler texter av Alexandra Sundqvist

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: