Törnrosa vaknade inte av prinsens våldtäkt

18 maj 2019

Är det möjligt för män och kvinnor att leva tillsammans? Enligt nya versioner av klassiska folksagor är svaret givet: nej.

I flera hundra år har sagorna om bland andra Snövit, Askungen och Rapunzel berättats om och om igen, i ständigt nya versioner. Under början av 2000-talet har det kommit en helt ny våg med historier inspirerade av de klassiska folksagorna, men i varianter som ofta är brutala och djupt dystopiska. Det framgår av en förberedande litteraturhistorisk studie, ”Förvandlade folksagor”, av litteraturvetaren Maria Nilsson vid Linnéuniversitet som presenterades på den nyligen avslutade konferensen för Sveriges samlade historiker, Historikermötet. I undersökningen har Nilsson tittat närmare på ett tjugotal ungdomsromaner utgivna mellan 2007 och 2019 som alla på något sätt utgår från handlingen i de gamla sagorna, men varierar dem på olika sätt. Och det sätt som de gör det på visar sig alltså vara i högsta grad dystert.

Nio nya frågor om gamla händelser: Testa DN:s historiska quiz 

Till att börja med konstateras att folksagorna genomgått många förändringar genom åren. I början av 1800-talet, då bröderna Jacob och Wilhelm Grimm samlade in ett stort antal äldre berättelser, bearbetades de så att de passade tidens ideal – historierna blev kyska och romantiska. Det innebar ofta stora förändringar jämfört med föregående versioner. Till exempel berättade en saga om Törnrosa som skrevs ned på 1600-talet om hur prinsen inte ger henne en kyss när han hittar henne sovandes i sin kista utan våldtar henne. I den versionen vaknar hon först då de tvillingar som hon föder efter övergreppet börjar amma henne. 

Något hopp om en bättre framtid där män och kvinnor kan leva tillsammans som jämställda syns heller inte till.

När sedan Walt Disneys tecknade filmversioner av sagorna skapades under 1900-talet förstärktes de traditionella könsrollerna ytterligare, och sådana som Askungen och Snövit presenterades som väna, vackra och inte så lite hjälplösa. I protest mot dessa stereotyper kom sedan på 1970-talet en första våg av feministiska omtolkningar av berättelserna. I till exempel Angela Carters versioner fanns ofta brutala inslag, men i påfallande många skapades också jämlika och relativt lyckliga slut. Detta var i sin tur typiskt för den tidens omskrivningar, menar Maria Nilsson – de gamla versionernas hyllande av patriarkatets ideal ifrågasattes, men en ny gemenskap tycktes möjlig, inte minst eftersom kvinnor solidariskt stod vid varandras sida.

I 2000-talets nya våg saknas däremot ofta hopp. I till exempel Sarah Pinboroughs ”Poision”, som utgår från sagan om Snövit, visar det sig att prinsen som väcker henne med en kyss inte står ut med att hon är stark och aktiv, utan förgiftar henne på nytt och lägger tillbaka henne i glaskistan. I många av de nya versionerna finns heller inget hopp om att få hjälp av andra kvinnor, skriver Maria Nilsson – den utsatta måste rädda sig själv eller gå under. Något hopp om en bättre framtid där män och kvinnor kan leva tillsammans som jämställda syns heller inte till.

● ● ●

Tusenårig påse med droger hittad i Bolivia

En blandning av psykoaktiva droger som motsvarar innehållet i drycken ”ayahuasca”, som än i dag är populär i religiösa ceremonier runt om i Sydamerika, användes redan för mer än tusen år sedan i det som nu är Bolivia. Det visade sig när forskare analyserade innehållet i en påse, gjord av rävnosar som sytts samman, som för några år sedan hittades i grottan Cueva del Chilano högt uppe i de bolivianska bergen. I blandningen förekom kokablad samt olika droger som kan orsaka kraftiga hallucinationer, konstaterar forskarna som undersökt fyndet.

Gokstadskeppet, från 800-talet, har börjat spricka. Foto: Mel Longhurst

Norska vikingaskepp har börjat spricka

Ett av de mest kända och välbevarade vikingaskeppen i världen, Gokstadskeppet som finns på Vikingskipshuset i Oslo, har börjat spricka. Varningen kommer från personalen på museet, som är orolig för att skeppet helt kan förstöras om inte omfattande insatser görs. Skeppet, som är helt av ek och nästan 24 meter långt, byggdes i slutet av 800-talet och hittades under en utgrävning tusen år senare, år 1880. Planer finns på att Vikingskipshuset ska byggas om så att de skepp från vikingatiden som förvaras där bättre ska kunna skyddas, men enligt museets direktör är det inte säkert att detta kommer att hinna ske i tid.

6

Så många miljoner dollar betalade ett museum i USA för en av president Abraham Lincolns berömda hattar. Nu har en grupp historiker kommit fram till att den troligtvis aldrig bars av presidenten själv.

Läs fler av Magnus Västerbros historiska nyheter här 

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: