Varje dag som pianostämmare är en utmaning

19 januari 2022

Det är tidig morgon i Nathan Milsteinsalen i Kungliga musikhögskolan, KMH, i Stockholm. På scenen sitter Jonathan Braekhus Barksell ensam och stämmer den glänsande Steinwayflygeln.

Över 200 strängar ska justeras både individuellt och tillsammans för att få flygeln att låta så bra som möjligt. Klockan nio stormar studenterna in på skolan och då ska instrumentet vara i perfekt skick.

– Stämningen är en naturlig del av pianot. Ett piano är aldrig bättre än hur det låter när det är stämt, säger han.

Det går inte att få alla intervall på ett piano eller flygel att stämma på en och samma gång. Man måste hitta en medelväg som bara örat kan avgöra, säger pianoteknikern Jonathan Braekhus Barksell.
Det går inte att få alla intervall på ett piano eller flygel att stämma på en och samma gång. Man måste hitta en medelväg som bara örat kan avgöra, säger pianoteknikern Jonathan Braekhus Barksell. Foto: Sofia Nahringbauer

Jonathan Braekhus Barksell är sedan i höstas halvtidsanställd som pianostämmare och pianotekniker på KMH. Med sina 27 år han ovanligt ung för sitt yrke. Medelåldern ligger på 61 år.

Han är uppvuxen i Växjö och har själv spelat piano sedan har var ett litet barn. Första pianoläraren var Jonathans farfars fru som hade en kantorsutbildning. Sedan blev det Kulturskolan i flera år. Jonathan spelade framför allt klassisk musik.

Vid sidan av sitt stora musikintresse hade Jonathan även ett teknikintresse. Han ville alltid förstå hur olika prylar fungerade och pluggade teknik i gymnasiet.

Jonathan Braekhus Barkesell har inte för en dag ångrat att han utbildade sig till pianotekniker. Här med två flyglar i Musikhögskolans pianoverkstad som ska få en översyn.
Jonathan Braekhus Barkesell har inte för en dag ångrat att han utbildade sig till pianotekniker. Här med två flyglar i Musikhögskolans pianoverkstad som ska få en översyn. Foto: Sofia Nahringbauer

I tonåren svalnade intresset för pianot och den klassiska musiken. Jonathan öppnade öronen mot tyngre samtida musik och spelade gitarr i olika metalband.

– Det var nog då jag började intressera mig på allvar för den tekniska sidan av musiken. Jag ville förstå tekniken runt gitarrpedalerna och hela gitarrljudet på en teknisk nivå, säger han.

I tjugoårsåldern började Jonathan åter intressera sig för den klassiska musiken. Nu blev han också allt mer nyfiken på pianots insida. Han öppnade locket på pianot och började studera hur allt hängde ihop. Till sin hjälp för att förstå tog han olika internetsidor.

Det ledde till att Jonathan blev en av tre elever i första årskullen på en nystartad pianoteknikerutbildning i Oskarshamn. Jonathan var 21, den äldsta eleven 32.

– Jag tror att den utbildningen har betytt mycket för återväxten av pianostämmare i Sverige, där medelåldern länge varit hög, säger Jonathan.

I en rullväska har Jonathan Braekhus Barksell sina specialverktyg för pianostämning.
I en rullväska har Jonathan Braekhus Barksell sina specialverktyg för pianostämning. Foto: Sofia Nahringbauer

År 2017 tog han examen och började jobba som pianostämmare i Växjö med omnejd. Framför allt i kyrkor och konsertlokaler, men även i folks hem.

Under coronapandemin försvann nästan uppdragen för konsertlokaler helt. Det uppvägdes att Jonathan fick allt fler privata stämningar.

– Det verkar som att många började klinka på sina pianon igen när de var isolerade i hemmet. Då insåg de att pianot behövde stämmas, säger Jonathan.

Dessutom var det många pianolärare som upptäckte hur ostämda deras elevers pianon var, när de undervisade på distans under pandemin. Det gav också mer jobb.

Jonathan tycker att det är roligt att besöka folk i deras hem. Det blir en hel del intressanta samtal. Även om de flesta brukar fly till en annan del av bostaden när han börjar stämma pianot. Förutom stämningen byter Jonathan i bland en sträng och limmar eller smörjer delar i mekaniken.

Skäms inte över ett ostämt piano, menar Jonathan, utan kontakta en pianostämmare.
Skäms inte över ett ostämt piano, menar Jonathan, utan kontakta en pianostämmare. Foto: Sofia Nahringbauer

Den kanske största utmaningen med att stämma hushållspianon är om instrumentet inte varit stämt på många år. Då har instrumentet oftast tappat så mycket i tonhöjd att flera upprepade stämningar krävs för att få stämningen att hålla.

Jonathan tycker dock inte att man behöver skämmas över ett ostämt piano. Det vore synd om det gör att man inte kontaktar en pianostämmare, menar han.

– Det piano jag spelade på hemma som barn stämdes nog inte under hela min uppväxt. Det var först när jag själv utbildade mig till pianostämmare som det blev av, säger han.

En fråga Jonathan ofta får är om man behöver absolut gehör för att bli pianostämmare.

– Så är det inte, säger han bestämt. Jag vet ingen pianostämmare som har absolut gehör. Det räcker att vara musikalisk. Jag är rädd för att den myten gör att det går omkring begåvade människor där ute som inte vågar bli pianotekniker, säger han.

Det går inte att få alla intervall på ett piano eller flygel att stämma på en och samma gång. Man måste hitta en medelväg som bara örat kan avgöra, säger pianoteknikern Jonathan Braekhus Barksell.
Det går inte att få alla intervall på ett piano eller flygel att stämma på en och samma gång. Man måste hitta en medelväg som bara örat kan avgöra, säger pianoteknikern Jonathan Braekhus Barksell. Foto: Sofia Nahringbauer

Man behöver inte heller kunna spela piano för att bli en bra pianostämmare. Jonathans två kurskamrater på utbildningen var trombonist respektive violinist.

Jonathan har ägnat sina första sex år som pianostämmare åt att försöka förstå hur alla intervaller och övertoner hänger ihop vid stämning. Det vill säga hur man får ett piano att låta så bra som möjligt. Det går egentligen inte att stämma varje enskilt intervall i ett piano helt rent, för då stämmer inte helheten, förklarar han.

– Man måste hitta en medelväg. Och det kan bara örat avgöra. Rent matematiskt kan man inte få alla intervall att stämma på en och samma gång. Vad du gör som stämmare är att fördela ostämdheten jämnt över alla intervall och tonarter. Det är så vi valt att strukturera musiken i västvärlden, säger han.

I verkstaden byter Jonathan Braekhus Barksell ut alla hammare på en av Musikhögskolans äldre flyglar. Här jämför han filtens form på en ny och en gammal hammare. Att slipa till hammarfiltens form är ett precisionsarbete som görs för att få fram den bästa klangen ut varje ton.
I verkstaden byter Jonathan Braekhus Barksell ut alla hammare på en av Musikhögskolans äldre flyglar. Här jämför han filtens form på en ny och en gammal hammare. Att slipa till hammarfiltens form är ett precisionsarbete som görs för att få fram den bästa klangen ut varje ton. Foto: Sofia Nahringbauer

– Dessutom måste du lyssna in dig och skräddarsy varje stämning efter varje instrument. Det är väldigt komplext och man måste göra överväganden hela tiden. Som stämmare har du ett ganska stort spelrum.

– Det här får du lära dig på en grundläggande teoretisk nivå på din utbildning. Men det tar ett helt liv att bli riktigt bra på det.

I höstas fick Jonathan en halvtidsanställning som pianostämmare på Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Två av skolans trotjänare gick i pension och ersattes av två personer under 30 år.

Tillsammans med sina två kollegor ansvarar Jonathan för att hålla Musikhögskolans hundratal klaverinstrument i övningsrum och konsertsalar välstämda och i gott skick.

Varje stämning måste anpassas efter respektive instrument.
Varje stämning måste anpassas efter respektive instrument. Foto: Sofia Nahringbauer

I Musikhögskolans källare finns en liten pianoverkstad. Där får precis två flyglar plats. På den ena som står där nu har Jonathan precis bytt ut alla hammare som slår an mot strängarna. De gamla hade fått djupa jack av strängarna och även tappat sin ovala form. Att fila till hammarnas form för hand justera hårdheten med nålar är ett avancerat precisionsarbete.

Som DN berättat i en tidigare artikel har det aldrig tidigare varit lättare att få tag på ett piano billigt, eller till och med gratis. Men hur ska man tänka om man vill skaffa sig ett piano?

Jonathan tycker att det bästa är att köpa ett piano som är genomgånget och renoverat av en pianotekniker. För det finns många fallgropar (se faktaruta nedan). Jonathan rekommenderar den som ändå vill skaffa ett billigt piano på Blocket att anlita en pianotekniker som följer med och bedömer instrumentet.

Som pianotekniker kollar man också så att mekaniken fungerar som den ska. En trasig tangent är ofta ganska lätt att åtgärda.
Som pianotekniker kollar man också så att mekaniken fungerar som den ska. En trasig tangent är ofta ganska lätt att åtgärda. Foto: Sofia Nahringbauer

– Ett ostämt piano kan dölja ett allvarligt fel. Å andra sidan blir många tveksamma om en tangent inte fungerar eller om någon sträng är trasig. Men sådana fel är oftast ganska lätta för en pianotekniker att fixa, säger Jonathan.

Jonathan Braekhus Barksell är inte bara en ovanligt ung pianostämmare. Han är också ny ordförande i ideella Sveriges pianostämmare och teknikerförening, SPTF. Som sådan är han väl insatt i branschfrågorna.

Under en lång period har pianostämmarna blivit allt färre, och medelåldern för dem som finns kvar i yrket har blivit allt högre. Men nu tycks en vändning vara på gång. För första gången sedan början av 1990-talet har den ökande medelåldern stannat av och nu till och med sjunkit till 61 år.

– Pianostämmaryrket har faktiskt har genomgått lite av en renässans i Sverige. Bara de senaste åren har många unga personer gett sig in i yrket som länge hotats att dö ut, trots att efterfrågan fortfarande är stor, säger Jonathan Braekhus Barksell.

”En konsertstämning ställer högre krav på stämningens alla detaljer. Varje liten justering kommer att höras i det här instrumentets detaljrika ljud”, säger Jonathan.
”En konsertstämning ställer högre krav på stämningens alla detaljer. Varje liten justering kommer att höras i det här instrumentets detaljrika ljud”, säger Jonathan. Foto: Sofia Nahringbauer

Största problemet i dag är att det råder en brist på pianostämmare. I Jämtland och på Gotland har SPTF inga medlemmar alls. Samtidigt finns det väldigt många akustiska pianon i Sverige som fortfarande används: i kyrkor, på ålderdomshem, i folkhögskolor, på musikskolor, i konsertlokaler och i många privata hem.

– De akustiska instrumenten är verkligen inte på väg bort. Det är väsentligt för hela pianots existens att det finns folk som kan stämma dem. Inte ens en konsertflygel för två miljoner kommer att låta bra om den inte stäms på rätt sätt, säger Jonathan.

Vad är tjusningen med pianostämning?

– Att det finns så många sidor av yrket och att det är så komplicerat. Det är fantastiskt roligt att få utlopp för ens noggrannhet och perfektionism. Arbetet kräver mycket tålamod. Man får också mycket tillbaka på grund av det.

Genom att bearbeta hammarfilten med ett speciellt nålverktyg påverkar pianoteknikern instrumentets klang. Det kallas intonering och är en av de mest avancerade delarna inom pianoteknikeryrket.
Genom att bearbeta hammarfilten med ett speciellt nålverktyg påverkar pianoteknikern instrumentets klang. Det kallas intonering och är en av de mest avancerade delarna inom pianoteknikeryrket. Foto: Sofia Nahringbauer

Att de flesta pianostämmare i dag även är pianotekniker gör att yrket får många beröringspunkter till andra angränsande yrken, menar Jonathan. Renovering påminner till exempel ofta om finsnickeri, att lära sig virkets egenskaper. Justering går mer åt det mekaniska.

– Sedan har vi själva klangbearbetningen – att bearbeta filten på hammarna så att den klingar på ett bra sätt. Då snuddar vi vid det konstnärliga och estetiska uttrycket. Det är en otroligt viktig del för pianisten.

– Jag önskar att fler visste om vilket fantastiskt roligt yrke det här är. Själv har jag inte ångrat mig en enda stund.

Skriv en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: